Frågor & svar — Energiexperterna svarar på dina frågor —

En kWh, eller kilowattimme, är ett mått på energi. Det kan vara en kWh el, en kWh bränsle eller en kWh varmt vatten. Om man använder exempelvis en elapparat som har effekten en kilowatt (kW) i en timme så förbrukar den 1 kWh el. Elförbrukningen beror alltså både på effekten (W) av en apparat och av användningstiden. Energi = effekt x tid, dvs 1 kWh = 1000 W använt i en timme. Man kan jämföra det med att fylla ett badkar med vatten – storleken på strålen är effekten, och multiplicerat med tiden man spolar får man mängden vatten i badkaret.

Omvänt kan man säga att en kilowattimme el räcker till olika mycket beroende på vilken effekt den apparat som använder den har. För en kWh el kan man använda en glödlampa med effekten 40 watt i 25 timmar, en lågenergilampa med effekten 9 watt i 111 timmar eller en spisplatta med effekten 1500 W i 40 minuter. En kWh el kostar ungefär 1,50 kr inklusive skatter och avgifter.

Det är svårt att peka ut en förbrukare som den enskilt största. Enligt Energimyndigheten drar belysning, kyl och frys, samt tvätt och tork ca 20% vardera av hushållselen i snitt. Matlagning drar ca 16 % och diskmaskinen 7%. Övriga 17% av elförbrukningen består mestadels av hemelektronik.

Det är också skillnad på gamla och nya apparater. De största energitjuvarna är normalt sett gamla, ineffektiva vitvaror. Om kylen eller frysen är gammal är det ofta den som drar mest energi. I genomsnitt är användningen för kyl och frys ca 1000 kWh/år, vilket motsvarar ca 1500 kr.
Idag finns flera produkter som är energimärkta. Energiklasserna går från G och ända upp till den allra effektivaste – A+++ för några produktgrupper. År 1995 låg de flesta kyl/frysar i energiklass C. Om man byter ut ett sådant kylskåp mot ett nytt A+-märkt skåp kan man minska sin energiförbrukning för kylskåpet med runt 50 procent.

Kyl och frys står på hela dygnet och drar därför el hela tiden. Diskmaskin, tvättmaskin, spis och ugn används däremot bara några få timmar per dygn, men effekten är i gengäld högre. För många är diskmaskin och tvättmaskin därför de enskilt största elförbrukarna över året, så det kan göra stor skillnad att välja effektiva apparater, att diska och tvätta så sällan som möjligt samt att fylla maskinerna.

I tvättstugan är det ofta torkningen som är mest energikrävande. Om man har egen torktumlare kan den dra upp till 3 ggr så mycket energi som tvättmaskinen.

Mycket hemelektronik som TV, dator, stereo osv. fortsätter dra ström även om man stängt av dem med fjärrkontrollen eller satt dem i viloläge. Detta kallas att apparaterna har ett standby-läge och de drar då lägre effekt, tex 5 W för en stereo eller 15 W för en dator. Eftersom de står i standby-läge hela tiden blir det dock mycket energi på årsbasis. Tio elektroniska apparater i stand-by, med vardera en effekt på 10 W, drar 700 kWh per år, till en kostnad av ca 1050 kr – helt i onödan.

Normalt sätt är det mer energieffektivt att diska i maskin än att handdiska. Det gäller dock att ha en relativt effektiv diskmaskin, att använda ett energisparläge och att diska bara när maskinen är full, för att få en riktigt låg förbrukning. Det är heller inte så bra om man först diskar nästan rent för hand innan man ställer in disken i maskinen. Ofta räcker det med att skrapa av matrester. Ska du handdiska så gör det aldrig under rinnande vatten och ha inte mer vatten eller högre temperatur än vad som krävs.

Se till att använda elen effektivt och jaga rätt på onödiga förbrukare. Släck belysning som inte används, byt till energieffektiva produkter som tex lågenergilampor och energisnåla apparater, dra ur laddare ur jacken när de inte används och se till att inte ha utrustning i stand-by läge.

Kyl och frys är stora energislukare, särskilt om de är av äldre modell. Ställ in rätt temperatur i både kyl och frys. I kylen rekommenderas +5 grader och i frysen -18 grader. Frosta av frysen när det är is i den. Det är också bra att torka eller dammsuga baksidan på kylen och frysen.

Matlagning är en annan elförbrukare. Lock på grytan kan spara upp till 80% av energin. Tänk också på att utnyttja eftervärme på spis och ugn när du lagar mat. Visste du till exempel att du kan koka perfekta ägg genom att täcka äggen med vatten i en kastrull, låta koka upp, dra av värmen helt och låta äggen stå i 8 minuter? Lägre energiförbrukning och ingen risk för överkokta ägg! Använd gärna vattenkokare och mikrovågsugn istället för ugn och spis. En tumregel är att när det går fortare att laga är det också mer energieffektivt.

Eftersom tvättmaskinen är en av hemmets stora förbrukare kan det vara värt att se över vanorna om man har egen tvättmaskin. Kanske behöver kläderna bara vädras efter dagens användning? Tvätta i lägre temperatur om det är möjligt. 40 grader istället för 60 kan nästan halvera energianvändningen. Tänk också på att torkskåp och torktumlare drar mycket el. En torktumlare kan dra upp till tre gånger så mycket energi som en tvättmaskin så hängtorka gärna tvätten. Det är dessutom skonsammare för kläderna och det bidrar även till att höja luftfuktigheten inne.

Man ska heller inte underskatta de små källorna. Även om en glödlampa bara har en effekt på 40 W drar 10 st glödlampor som står på i fem timmar mer än dubbelt så mycket energi som att köra en diskmaskin. Byt glödlamporna till lågenergilampor och släck när du lämnar rummet!

Med hjälp av en grenkontakt med strömbrytare blir det smidigt att stänga av flera apparater samtidigt. Då står de inte heller och drar onödig el i standby-läge. På detta sätt kan du spara mer än 10 procent av din hushållsel.

Alla laddare och apparater som har en transformator – en liten låda som omvandlar spänningen – drar lite ström även när de inte används. En tumregel är: ju tyngre lådan är ju mer ström drar laddaren. En vanlig mobilladdare drar normalt sett väldigt lite ström, men att dra ur laddaren när den inte används är bra då det även är en elsäkerhetsfråga.

Huvudelen av en byggnads energianvändning sker genom värme- och varmvattenförbrukning. En minskad förbrukning spar energi, vilket ger lägre kostnader för användaren. Både hyresgäst och hyresvärd tjänar på att minska energianvändningen. Även samhälleligt och miljömässigt är en effektiv resursanvändning till nytta.

Värdringsventilerna är till för att släppa in frisk luft för att genom frånluften (utsugen) transportera bort fukt och utsläpp. Vid bra utformade och placerade ventiler värms uteluften upp innan den når brukaren. Att sätta igen ventilen innebär sämre innemiljö med möjliga följdproblem, t.ex. med ökad risk för mögel.

Dålig eller för lite isolering i förhållande till tillförd värme från elementen leder till underskott av värme. Otätheter i klimatskalet kan ge för mycket friskluft som då kyler lägenheten.

Om elementen inte blir varma över hela ytan kan de innehålla luft i överkanten som kan luftas bort. Om elementen är försedda med termostater skall dessa inte döljas bakom tunga gardiner eller möbler. Detta kan höja temperaturen lokalt vid termostaten vilket leder till att den stänger för tidigt.

Ett gammalt fönster kan få låg temperatur på innerrutan som då känns kylande på huden. Fönsterytan kan dessutom kyla inneluften som då sjunker mot golvet och drag kan upplevas.

Moderna glödlampor är konstruerade för att klara av att tändas och släckas många gånger och du spar därför el genom att släcka efter dig. En lågenergilampa klarar mer än 3 000 tändningar och släckningar under 8 000 timmar, vilket är mycket mer än normal användning i hemmet. Det drar inte heller mer energi att tända och släcka lampan – elförbrukningen är en produkt av effekten multiplicerat med användningstiden.