Hur kan ett arbetsmarknadsprojekt minska segregationen? Det är en fråga som står i centrum för projektet Allmännyttans innovationslabb för minskad segregation. Fram till december 2019 kommer projektet att etablera fyra sådana labb. Det första, en utveckling av arbetsmarknadsverksamheten Portalen i Norrköping, hade uppstartsmöte i slutet av augusti.
Men vänta här nu, säger den uppmärksamme läsaren. Segregation handlar ju om var olika människor bor? Hur kan ett arbetsmarknadsprojekt som varar ett drygt år ändra på det?
SOCIALA FAKTORER OCH GEOGRAFI
Segregationens bakomliggande mekanismer är komplexa. Men de kan också renodlas till två relationer. Den ena handlar om sociala faktorer. Den andra handlar om geografi. För att segregation ska uppstå krävs alltså skillnader i levnadsvillkor, och att dessa skillnader sammanfaller med geografiska avstånd. Dessutom, för att segregation ska vara ett samhällsproblem måste dessa skillnader påverka individernas livschanser.
På samma lite förenklade sätt kan segregationen bekämpas på två sätt. Antingen genom att minska skillnaderna i levnadsvillkor, eller genom att förändra det geografiska avståndet. Inom segregationsforskningen har det länge talats om att ”utjämna och blanda”. Alltså att utjämna skillnader och/eller att blanda människor med olika levnadsvillkor.
HYRESRÄTTENS OCH ALLMÄNNYTTANS ROLL
Nyligen presenterade Hyreskommissionen, där jag suttit med som kommissionär, sin slutrapport. I denna lades stor vikt vid hur hyresrätten och allmännyttan kan spela en viktig roll för att minska segregation. Framförallt genom dess latenta förmåga att blanda hushåll med olika levnadsvillkor i städerna. Men att utjämna villkoren är förstås fundamentalt för att komma åt orsakerna till segregationen.
I allmännyttans innovationslabb kommer vi att arbeta med tyngdpunkt på att utjämna. Att få individer att må bättre, integreras i sociala sammanhang och komma i arbete och utbildning är en av nycklarna till att minska segregationen. Och visst, så har det låtit i många projekt sedan 1990-talet, med blandade resultat. Min förhoppning med innovationslabben är därför att vi ska kunna lära oss av det som har fungerat och utveckla det på ett innovativt sätt, istället för att försöka uppfinna hjulet igen utan att fundera på om det faktiskt rullade första gången. Jag ser fram emot att följa utvecklingen på nära håll!
Bilden ovan: Martin Grander (till vänster) samtalar med Tomas Lindquist, stadsdelsutvecklare på Hyresbostäder, på uppstartsmötet på Portalen i augusti. I bakgrunden Anna Kanervo, projektansvarig för innovationslabben och Marco Briones, verksamhetsledare på Portalen. Foto: Lena Liljendahl
