Ur askan: Hållbara Ålidhem

På juldagens morgon 2008 stod Ålidhem i brand. Ett helt kvarter med 71 lägenheter brann ned till grunden för AB Bostaden i Umeå. Det fanns redan ett stort behov av renovering i området, men nu blev läget akut; renovering och återuppbyggnad på samma gång. Och det skulle ske hållbart och med så låga hyreshöjningar som möjligt. Det blev starten för hållbara Ålidhem.

PROJEKTET I KORTHET

Inblandade bolag

AB Bostaden i Umeå, Umeå universitet och Umeå energi och Umeå kommun

Kontakt

AB Bostaden i Umeå
090-17 75 00
http://www.bostaden.umea.se

Publicerat i februari 2016

EN TIDIG OCH TYDLIG MILJÖAMBITION

När Bostadens VD, Ann-Sofi Tapani, tillträdde sin post på Bostaden i februari 2008 hade hon en tydlig vision om att hon i sin nya roll ville bidra till en hållbar framtid.

– De allmännyttiga bostadsbolagen har en stor möjlighet att påverka för en hållbar framtid. Det gäller att ta i och våga ta i miljöfrågorna. Det är med små steg i vardagen, men på bred front, som vi kan åstadkomma skillnader på sikt, säger Ann-Sofi Tapani.

Hösten 2008 hade bolaget antagit en tydlig miljöstrategi, Miljöfokus 2016. När branden inträffade var därför inriktningen klar; renoveringen och återuppbyggnaden skulle ske på ett hållbart sätt.

MEDEL FRÅN REGERINGEN OCH GODA SAMARBETEN

Bolaget sökte och fick stöd från Delegationen för Hållbara städer. Projektet Hållbara Ålidhem omfattade 137 nya lägenheter, renovering av 405 lägenheter och byggande av Sveriges då största solcellsanläggning. 27 miljoner kronor beviljades, varav 17 till solcellsanläggningen.

Det stod tidigt klart att förutsättningen för ett lyckat resultat stavas samarbete. Forskare från Umeå universitet knöts därför till projektet för att följa med på hela resan, och för att sedan göra en vetenskaplig utvärdering. De resultat som kom fram användes inför beslut om insatser för varje etapp, fyra etapper totalt. Samarbete skedde också med energibolaget och kommunen. Ett viktigt mål:  att höja vår kompetensnivå inför kommande projekt .

Målet var ett Hållbart boende för alla, för alla inblandade. Det krävdes en kraftsamling med kunskap från olika håll för att kunna förverkliga projektet. För de boende genomfördes tidigt flera aktiviteter för att skapa delaktighet och förståelse. Det var bland annat workshops ledda av Designhögskolan, teater och hållbarhetsvandringar.

UPPHANDLING OCH ENERGIANVÄNDNING

För Bostaden var upphandlingen ett verktyg för att nå förändring. Till exempel ansåg de att normen för energiförbrukning var förlegad och satte ett tuffare mål som var 50 procent av byggnormen.

– Jag ställde frågan om det var möjligt att halvera energianvändningen genom hela renoveringsprojektet. Jag kunde inte svaret, men jag kunde ställa frågan. Jag fick svaret ”ja” men det som var ekonomisk försvarbart, i förhållande till hyresnivåerna, visade sig vara 35 procent. Det viktigaste är att inte ge upp. Vi behöver ställa frågan igen i kommande projekt, säger Ann-Sofi med eftertryck.

För de nyproducerade husen diskuterades passivhus. Det  bedömdes dock att bolaget inte var rustat för att genomföra ett så stort projekt med helt ny teknik. Och det saknades tid att förbereda en sådan omställning.

KUNSKAP, TEKNIK OCH ÅTGÄRDER

Hållbara Ålidhem är inte ett försök i att slå rekord eller testa nya innovationer bara för sakens skull.

Även om de till exempel testade en tilläggsisolering som NASA låg bakom, men som tyvärr inte fungerade i vårt kalla klimat.

Däremot har många lärdomar kommit från processen när experter från den akademiska världen och byggindustrin slagit sina kloka huvuden ihop. Och tack vare Bostaden fick forskarna tillgång till byggnader att forska och utvärdera i.

– Vårt uppdrag var just att göra en utvärdering, en uppföljning, av de åtgärder Bostaden gjorde. Det låter kanske som en självklarhet när man gör någonting att man följer upp och ser hur det gick, att teori och verklighet stämmer överens. Men då det gäller byggbranschen eller energianvändning i hus så sker det fruktansvärt sällan, säger Staffan Andersson, docent i energiteknik vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeås universitet.

Genom samarbetet kunde en vetenskaplig grund finnas med i processen. Och nya kunskaper vägdes in i besluten om insatser. Som när NASAs produkt inte fungerade beslöt Bostaden att endast fönster och tak tätades, för att inte stjäla utrymme inomhus. Det krävs kompromisser. Målsättningen var genomgående att göra insatser så att hyresgästerna hade råd att bo kvar. Hyreshöjningen fick inte bli högre än 10-12 procent. I slutändan blev hyreshöjning i genomsnitt 8 procent.

De viktigaste åtgärderna i ombyggnationen var följande:

  • Nya sadeltak med tilläggsisolering
  • Solcellsanläggning på tak och balkonger
  • Nya ventilationssystem
  • Nya undercentraler (EL- och värme)
  • Nya fönster och balkongdörrar
  • Stambyte i duschrum stambyte och nya ytskikt
  • Nya lägenhetsdörrar
  • Ny målning av trapphus
  • Ombyggnation av tvättstugor
  • Upprustning av utvändig mark
  • Förbättrad tillgänglighet

Det som framförallt hyresgästerna har fått är en upplevelse av bättre inomhusklimat, fräschare badrum, ökad trygghet med nya dörrar, ombyggda tvättstugor, finare entréer och gårdar.

MÄNNISKORNA I ÅLIDHEM

Det är i de många människornas små förändringar som den stora skillnaden kan göras, menar Bostaden. Tack vare de tidiga aktiviteterna där hyresgästerna bjöds in till dialog fanns det en stor förståelse för målsättningen och en lojalitet mot visionen om en minskad klimatpåverkan bland hyresgästerna.

– En insikt jag gjorde var att hållbarhetsfrågan måste göras nära. Det är väldigt svårt att prata om isar som smälter och global uppvärmning, det ger inte automatiskt hållbara beteenden, till exempel bättre källsortering, säger Carl Wangel, dialogledare på Bostaden.

För att engagera de boende i i energifrågor installerades en display i hallen, Echolog, i de nya lägenheterna. Där kan hyresgästerna följa sin energiförbrukning momentant. Samtliga hyresgäster betalar för sin el- och varmvattenförbrukning separat. Det är viktigt för att förstå sin del i en hållbar stadsdel.

En framgångsfaktor i projektet, som i sin helhet varade i fyra år, har varit ombyggnadsvärden. Ombyggnadsvärdens roll var att agera länk mellan Bostaden, entreprenörerna och hyresgästen. Och att jobba situationsanpassat och uthålligt.

RESULTATET

För Bostaden och de boende har grunden lagts för en ny vardag. Med större trygghet, fortsatt inflytande och delaktighet, lägre energianvändning och förutsättningar för att sträva efter en hållbar stadsdel. När alla inblandade fått reflektera över resultatet är en slutsats starkare än andra; Vision och ledarskap ger samarbete och delaktighet.

Och det har regnat priser över Hållbara Ålidhem. I juni  2013 tog de emot Sustainable Energy Eruope Award , en utmärkelse för hela EU,  i december Umeås kommuns miljöpris. I maj 2015 fick de National Energy Globe Award från Österrikiska ambassaden och året därefter var de stolta mottagare av Sustainable Innovations Energipris som Energiminister Baylan delade ut. Projektet har också lockat många studiebesök, inte bara från Sverige utan också internationella besökare.

Om du vill läsa mer om projektet, ladda gärna ner Framtidens allmännytta – hållbara Ålidhem. Den text du nyss läst är ett axplock från boken.

Och vill du veta ännu mer, kontakta Bostaden för ett studiebesök.

Det är Sveriges Allmännytta som står bakom allmännyttan.se. Sveriges Allmännytta är bransch- och intresseorganisation för allmännyttiga kommunala bostadsföretag över hela Sverige. Här på allmännyttan.se visar vi vad allmännyttan är och gör. För mer information om Sveriges Allmännytta, besök vår hemsida.

Vill du att ditt allmännyttiga bostadsföretags goda arbete ska synas här? Hör av dig!

Sveriges Allmännytta      Box 474, 101 29 Stockholm      08-406 55 00       info@sverigesallmannytta.se      www.sverigesallmannytta.se