Så, nu har jag kommit hem från SABOs integrationsdagar, till mitt Boden, med ny vind i seglet. Och vars fick jag vinden ifrån… Jo från min allmännyttiga familj som faktiskt finns där över hela vårt avlånga land. Så nyttigt, och så viktigt, att träffas såhär inom vår bransch. Berikande och givande.
När jag som privatpersonen Therése ibland är trött, låg, lite tom på energi och känslan av suck, pust och stön infinner sig, då brukar jag medvetet söka mig till ett speciellt utvalt umgänge. Nämligen min familj. Jag är då tydlig med att adressera mitt behov, så de vet att nu ska vi ”boosta” varandra genom att bara umgås, prata och dra på oss filten med ”feel good”-känsla. Bara vara med varandra, helt enkelt. De känner mig, de förstår mig, de vill bara mitt bästa – och såklart vice versa. Allt är kravlöst.
Det tar då inte lång stund innan min bägare är fylld med energi igen. Klagan har fått ta plats och komma ut. Kloka tankar och ord har fått en mening igen. Och känslan av tro, hopp och glädje är plötsligt tillbaka. Känslan av att vara trött, låg och energilös är som bortblåst och man har fått ny vind i seglet.
Exakt så är faktiskt min känsla när vi från samma bransch träffas via SABO, så som vi gjorde på integrationsdagarna i Östersund i förra veckan. Även om jag inte kan allas namn, och även om jag inte vet var alla kommer ifrån, så pratar vi ändå samma språk. Vi förstår varandra, vi lyssnar och delar med oss – både av lyckade, och faktiskt också av mindre lyckade, erfarenheter.
Vi dömer inte och vi sätter inte människor i fack efter yrkestitel, ålder, kön, hudfärg eller annat. Ingenting separerar oss. Vi bara förenas.
Det känns faktiskt som att man träffar familjen. De som kämpar med samma saker som jag, de som stöter på samma problem och utmaningar som jag. De som kommer med goda idéer, de som stöttar och förstår.
Vi sitter helt enkelt alla i samma båt. Och jösses vilken besättning vi är! Alla dagar i veckan skulle jag lösa ny biljett för att få sitta just i denna båt med denna besättning.
