2011– Allmännyttans nya förutsättningar, villkor och uppgifter

Den 1 januari 2011 trädde en ny lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft. Avsikten var att förtydliga definitionen av bolagen, men lagen innebar också att de allmännyttiga bostadsföretagen nu skulle drivas enligt affärsmässiga principer och med normala avkastningskrav.

Eriksberg i Göteborg

På de gamla varvsområdena vid Göta älvs strand i Göteborg började allmännyttan år 2000 att bygga en ny modern stadsdel. Sida vid sida med modern och klimatsmart bebyggelse har områdets historia bevarats. Under 2010-talet ska områden på bägge sidor av älven utvecklas till Älvstaden, med plats för tusentals nya bostäder.

Period: 2008
Plats: Göteborg
Källa: Hans Wretling / Bostadsbolaget

Den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag innebar en stor förändring för allmännyttan. Dess huvudsakliga uppgift var fortfarande att i allmännyttigt syfte förvalta fastigheter med hyresrätter, främja bostadsförsörjningen i kommunen och erbjuda hyresgäster inflytande. Men verksamheten skulle nu drivas enligt affärsmässiga principer och med normala avkastningskrav.

Sedan lång tid tillbaka hade ansvaret för bostadsförsörjningen legat på kommunerna. Från och med 2011 kunde kommunerna emellertid inte använda sig av de allmännyttiga bostadsföretagen för att uppfylla det kravet, utan det var kommunen som på egen hand måste ta det ansvaret.

 

Affärsmässighet och avkastningskrav

Kravet på affärsmässighet innebar ett undantag från kommunallagens självkostnadsprincip och från förbudet mot att driva företag i vinstsyfte. Det innebar också att bostadsföretagen alltid skulle utgå från vad som är långsiktigt bäst för företaget. Det skulle inte få några särskilda fördelar som gynnade företaget ekonomiskt i förhållande till privata konkurrenter.

Avkastningskravet innebar också att kommunerna nu inte kunde kräva att bostadsbolaget vidtog åtgärder som var olönsamma för bolaget. Ansvaret för bostadsförsörjningen kunde aldrig övergå från kommunen till bolaget. Om kommunen ville vidta en bostadsförsörjningsåtgärd skulle den utföras i egen regi eller upphandlas enligt reglerna om offentlig upphandling. Det egna bolaget fick inte särbehandlas i den upphandlingen.

Avkastningskravet kunde tolkas på flera sätt:

  • Avkastningskravet ska motsvara avkastningskravet för andra liknande aktörer.
  • Avkastningskravet ska utgå från den lokala marknadssituationen.
  • Avkastningskravet ska vara marknadsmässigt utifrån den valda risknivån.
  • I vissa fall är det accepterat att avkastningskravet inte uppnås. Företaget kan ha bedrivits affärsmässigt även om ett preciserat avkastningskrav inte uppfylls, till exempel om förutsättningarna har försämrats genom företagsnedläggningar.
  • Avkastningskravet ska utgå från vad som är långsiktigt bäst för företaget som sådant.

Enligt de nya reglerna kunde hela överskottet från ett allmännyttigt bostadsföretag användas för att finansiera åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar. Med sådana åtgärder avsågs bland annat att främja integration och social sammanhållning eller tillgodose behovet hos dem som kommunen har ett särskilt ansvar för.

Allmännyttan ansågs fortfarande, trots de nya förutsättningarna, vara ett av de verktyg som kommunerna har för att förverkliga bostadspolitiken. Denna avvägning ställde nya krav på kommunernas ägardirektiv.

 

Kommunens styrning av allmännyttan

Varje kommun skulle enligt bostadsförsörjningslagen planera bostadsförsörjningen i syfte att:

  • Skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder
  • Främja att ändamålsenliga åtgärder förbereds och genomförs

De flesta kommuner har tagit detta ansvar, bland annat genom att äga ett allmännyttigt bostadsaktiebolag. Eftersom de allmännyttiga bostadsföretagen sedan 2011 skulle bedriva verksamheten både i allmännyttigt syfte och enligt affärsmässiga principer, var det nödvändigt med en tydligare rågång mellan kommunen och bostadsföretaget. Kommunen behövde klargöra bostadsföretagets uppgift och vilken nytta som bostadsföretaget skulle bidra med till kommunen och invånarna.

År 2013 tog SABO tillsammans med SKL, Sveriges kommuner och landsting, fram en handledning för hur ägardirektiv kunde formuleras. Enligt handboken skulle ägaren i dessa direktiv klargöra vilka förväntningar och krav som ställs på bostadsföretaget och bidra till att renodla rollerna för bostadsföretaget respektive kommunen. De skulle också underlätta medborgarnas insyn i den kommunala verksamheten.

Diagram 1: Nybyggnation 2011–2014. (Klicka för att förstora diagrammet.)

Källa: SCB.

År Antal lägenheter i flerbostadshus
201112 587
201216 657
201320 663
201420 754

Historiska epoker

Allmännyttans imponerande historia kan delas in i sju epoker, var och en med sina utmaningar och särdrag. Här kan du fördjupa dig i den epok du är mest intresserad av.

Källa: Göteborgs stadsmuseum

Industrialisering och bostadsnöd

Årtiondena före sekelskiftet 1900 präglades av en snabb industrialisering och urbanisering. Behovet av bostäder ökade snabbt i de växande städerna. Men arbetarebostaden hade usel standard, och familjerna bodde trångt, mycket trångt.

Läs mer

Bilden är fri att använda.

Bostadskris och krispolitik

Krigs- och krisåren vid seklets början innebar fortsatt svåra levnads- och bostadsförhållanden. Motsättningarna i samhället ökade och drev fram flera reformer mot slutet av 1910-talet.

Läs mer

Källa: Kommunarkivet, Katrineholm

Allmännyttans bostadspolitiska roll formas

Nu lades grunden för den nya svenska bostadspolitiken och de allmännyttiga bostadsföretagen. Målet var att minska trångboddheten och bostadsbristen samt höja bostadsstandarden.

Läs mer

Källa: Gösta Nordins arkiv

Allmännyttan byggs ut och bostadsbristen byggs bort

Efter andra världskrigets slut inleddes den period som brukar kallas rekordåren. Den svenska industrin gick på högvarv, det ekonomiska välståndet växte, svenskarnas levnadsvillkor förbättrades och konsumtionen ökade. Det var också under den här tiden som bostadsbristen byggdes bort.

Läs mer

Källa: Telge Bostäder

Bostadsbeståndet förbättras och förvaltningen utvecklas

Bostadsbristen var nu bortbyggd, och de allmännyttiga bostadsföretagen ställdes inför en ny uppgift – att förvalta det befintliga bostadsbeståndet. För det krävdes ett nytt sätt att tänka och agera.

Läs mer

Källa: Hyresbostäder i Norrköping

Allmännyttan i omprövningens tid

Under denna period ändrades förutsättningarna för allmännyttan radikalt. Genom skattereformer och systemskiften fick kommunala bostadsföretag ta de ekonomiska risker som staten tidigare stått för.

Läs mer

Källa: Hans Wretling / Bostadsbolaget

Allmännyttans nya förutsättningar, villkor och uppgifter

Den 1 januari 2011 trädde en ny lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft. Den innebar att bostadsföretagen måste drivas enligt affärsmässiga principer.

Läs mer

Det är SABO – Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag som står bakom allmännyttan.se. SABO är bransch- och intresseorganisation för allmännyttiga kommunala bostadsföretag över hela Sverige. Här på allmännyttan.se visar vi vad allmännyttan är och gör.

Vill du att ditt allmännyttiga bostadsföretags goda arbete ska synas här?
Hör av dig
!

Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag      SABO, Box 474, 101 29 Stockholm      08-406 55 00       info@sabo.se      www.sabo.se